Energipriserna stiger på grund av kriget i Mellanöstern, och EU-ledare diskuterar hur de ska hantera prisökningarna på ett toppmöte i Bryssel. Stigande energipriser och rädslan i Europa för en ny flyktingkris har fått ledarna att göra Mellanöstern till en prioritet på mötet. EU-kommissionen är inblandad i diskussionerna.
EU:s energikommissionär Dan Jørgensen sa att gaspriserna i EU har ökat med 70 procent sedan kriget bröt ut och oljepriserna med 60 procent. På 30 dagar har kriget lagt till 14 miljarder euro på unionens importräkning för fossila bränslen. Internationella energiorganisationen (IEA) konstaterade att kriget har orsakat den största leveransstörningen i den globala oljemarknadens historia.
Oro för de skenande energipriserna kommer att dominera dagens möte med Eurogruppens finansministrar. EU varnar för en energikris utan illusioner om en snabb lösning. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen varnade för att konsekvenserna av Irankriget kommer att vara långvariga.
EU:s energiministrar höll ett akut krismöte på tisdagen om konsekvenserna av Irankriget för Europas energiförsörjning. EU-kommissionen arbetar på ett åtgärdspaket som inkluderar reducerade nätavgifter och elskatter, utökade statliga stödregler för drabbade industrier och förenklad användning av finansiella instrument för att koppla loss gas- och elpriser. En engångsskatt på energibolagens vinster är inte utesluten om priserna når 2022 års nivåer.
Åtgärderna måste vara samordnade, riktade och tillfälliga, utan att riskera snedvridning av den inre energimarknaden eller underminera det långsiktiga klimatarbetet. Europeiska kommissionen har meddelat ledarna att den har en blandning av finansiella instrument som medlemsländerna kan använda för att sänka energipriserna. Ingen enskild politik kommer sannolikt att fungera för att dämpa de ekonomiska chockerna från kriget över EU:s marknader.
EU ser för närvarande inga omedelbara brist på olja eller gas på grund av tidigare diversifiering av leveranser och begränsat direkt beroende av Persiska viken. Säkerheten för kommande vintrar kan dock inte tas för given. Europeiska ledare har kämpat för att inta en fast hållning till striderna i Iran och Libanon, varit kritiska till den iranska regeringen men inte gett militärt stöd.
Många EU-ledare har avvisat böner från USA:s president Donald Trump om att skicka militära resurser för att säkra Hormuzsundet. Europeiska unionens ledare har uttryckt stöd för arabiska länder i Persiska viken när Iran fortsätter att genomföra missil- och drönarattacker mot mål i hela regionen som svar på attacker från USA och Israel. Ett videokonferenstoppmöte hålls idag, måndag, som samlar Europeiska unionens ledare med sina motsvarigheter från Golfstaterna och Mellanöstern för att diskutera utvecklingen i den pågående konflikten mellan USA och Israel på ena sidan och Iran på den andra.
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa kommer att delta i videokonferensen idag med ledare från Golfstaterna och sina motsvarigheter från Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Syrien. EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas och andra europeiska ledare höll samtal med tjänstemän från Gulf Cooperation Council på torsdagen i Bryssel, där de fördömde Irans attacker mot GCC-länderna. Mötet kommer att ge en möjlighet att höra ledarnas bedömningar av situationen och diskutera ytterligare stöd från EU och medlemsstater till länder i regionen och sätt att avsluta den nuvarande konflikten.
Det är oklart vilka ledare från Mellanöstern som kommer att delta, men från EU-sidan kommer EU-rådets ordförande Antonia Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att närvara. Tidpunkten och deltagarna för EU-GCC-möten verkar motsägelsefulla, med videokonferenser och Brysselsamtal schemalagda på olika dagar. Golfstaterna, som möter drönar- och missilattacker, är angelägna om luftförsvarsystem som inte kostar miljoner dollar per missil och därmed inte riskerar att få slut på ammunition.
Ukraina har erbjudit hjälp och uttryckt sin vilja att dela vapen utformade för att avlyssna drönare med Golfstaterna. Höga EU-tjänstemän kommer sannolikt att dela detaljer om de två pågående sjöförsvarsuppdragen, Aspidis och Atalanta, som ska förstärkas av två franska fartyg. Aspidis lanserades ursprungligen för att skydda kommersiell sjöfart från attacker av de iran-stödda Huthi-rebellerna, men det har fått ett nytt omfång och brådskande när kriget i regionen har intensifierats.
Europeiska länder har i allt högre grad dragits in i den bredare konflikten, med Frankrike och Storbritannien som på onsdagen meddelade planer på att skicka krigsfartyg och luftförsvarsresurser till Cypern. EU-länder kommer att diskutera sätt att mildra krigets inverkan på de globala energimarknaderna, med tanke på stoppet i produktionen av flytande naturgas vid en stor qatarisk raffinaderi och den kraftiga ökningen av oljepriserna. De kommer också att diskutera hur de ska slutföra repatrieringen av tusentals europeiska medborgare som för närvarande är strandsatta i regionen.
Sedan 2021 – och särskilt efter försoningsavtalet i mars 2023 mellan Iran och Saudiarabien – har GCC-staterna i allt högre grad prioriterat diplomati framför konfrontation, engagemang framför isolering och regional dialog framför militär eskalering. Detta är en stor förändring från tiden för Donald Trumps administration, när Saudiarabien, Bahrain och Förenade Arabemiraten öppet stödde USA:s maximala tryckkampanj mot Iran, i hopp om att begränsa Teherans inflytande genom amerikanska och israeliska säkerhetsgarantier. Tillvägagångssättet började förändras efter att Trump drog sig ur 2015 års iranska kärnkraftsavtal 2018 och militära spänningar ökade under perioden 2018-2020.
Saudiarabien och Förenade Arabemiraten mötte direkta attacker mot sin energiinrastruktur av iran-stödda grupper. Idag är alla sex GCC-medlemmar engagerade i direkta och multilaterala diskussioner med Teheran. I det senaste exemplet besökte Irans utrikesminister Abbas Araghchi Riyadh den 9 oktober och träffade kronprins Mohammad bin Salman, innan han fortsatte till Doha, Qatar.
Dessa diplomatiska interaktioner har varit avgörande för att förhindra att Gaza-konflikten expanderar till ett ännu häftigare och bredare regionalt krig. Golfstaterna inser att deras ambitiösa nationella utvecklingsplaner inte kan lyckas i en region som är indragen i ständig militär konflikt, särskilt en som involverar Iran. På ett akuttoppmöte i Organisationen för islamiskt samarbete efter utbrottet av Gazakriget inbjöds Irans tidigare president Ebrahim Raisi till Saudiarabien av den saudiska kronprinsen.
Detta markerade det första högsta bilaterala mötet mellan de två länderna på över ett decennium. Efter att Iran attackerade Israel med missil- och drönarattacker i april 2024, som vedergällning för det israeliska bombardemanget av ett iranskt konsulat i Damaskus, fördubblade Golfstaterna sitt engagemang med Teheran. Varma utbyten efter Raisis död i en helikopterkrasch i maj, och den höga närvaron vid hans begravning av GCC-ledare, underströk trenden mot försoning.
Denna diplomatiska fart fortsatte när Masoud Pezeshkian efterträdde Raisi efter att ha vunnit presidentvalet i juni. GCC-ledare gratulerade honom och skickade höga delegationer till hans installation. När Araghchi blev Irans nya utrikesminister nådde hans GCC-motsvarigheter snabbt ut och träffade honom på sidlinjerna av ett möte.
Mötet kom mitt i växande oro över den bredare effekten av amerikansk-israeliska attacker på Iran, som har dödat minst 1 230 personer sedan lördag, enligt iranska statliga medier. USA sa på onsdagen att det hade sänkt en iransk fregatt i internationellt vatten, vilket dödade dussintals personer ombord. Iran fortsätter också att skjuta mot länder över hela regionen, inklusive Qatar, Bahrain och Kuwait, medan dess attacker successivt har riktats mot energiinrastruktur, vilket ökar rädslan för att de kan påverka de globala energimarknaderna.
Frankrikes president Emmanuel Macron reser till Cypern för att visa Frankrikes solidaritet efter förra veckans drönar- och missilattacker på ön. Steget kommer efter att en brittisk Royal Air Force-bas på den medelhavsöen blev utsatt för en irantillverkad drönare tidigare denna vecka, vilket ökade alarmet. På torsdagen sa Italien att det kommer att skicka marina resurser till Cypern under de kommande dagarna, tillsammans med Nederländerna och Spanien.
Den 13:e Baku Global Forum samlade globala ledare för att ta itu med viktiga internationella utmaningar inklusive energisäkerhet, klimatomställning och migration, enligt rapporter. Forumet betonade vikten av samarbete och dialog för att hantera komplexa politiska utmaningar. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen drog slutsatsen att europeisk energioberoende är den enda vägen framåt.
På ett toppmöte i Bryssel idag kom medlemsstaterna överens om att stärka kontrollen vid sina gränser och lovade att använda både pengar och diplomati för att undvika en situation som liknar flyktingkrisen 2015. EU-ledare kommer att använda alla medel för att förhindra att kriget mellan Iran och Israel leder till en ny våg av flyktingar till Europa.