Konstnären Hanna Kastl-Lungberg upptäckte fyra motiv på konstplattformen Gallerix hemsida i höstas som hon tyckte liknade hennes egna. Svenska Dagbladet var först med att rapportera om Hanna Kastl-Lungbergs upptäckt, och hon misstänker att någon använt en AI-tjänst för att återskapa hennes konst. Hon kontaktade Gallerix om motiven.
Gallerix är kritisk mot Hanna Kastl-Lungberg för att hon inte nämnde borttagningen i sitt Instagram-inlägg. Enligt Gallerix skapades alla utom ett av motiven av samma person, troligen med hjälp av AI, och cirka tio kopior av motiven såldes. Den danska konstplattformen Peléton har också hittat flera motiv på Gallerix hemsida som liknar de de säljer.
Man blir ledsen, det är någon som har tagit från mig.
Peléton skickade över 60 exempel till Gallerix, och totalt 50 av de motiv som Peléton skickat har tagits bort från försäljning av Gallerix. Hanna Kastl-Lungberg och hennes fackförbund Svenska tecknare hoppas att fallet ska prövas juridiskt. Fallet med Hanna Kastl-Lungberg kan bli ett pilotfall, vilket potentiellt kan skapa prejudikat för liknande tvister.
Konstnären och designern Jessica Jämting har nyligen fått stor uppmärksamhet på sociala medier för att ta ställning mot AI-konst. Jessica Jämting uppmanar sina följare på TikTok att inte köpa affischer och tryck vars motiv har genererats av artificiell intelligens, vilket speglar en bredare konstnärsaktivism mot AI-genererat innehåll.
Det är orelevant. Problemet är inte om de ligger kvar eller är borta. Skadan är redan skedd.