Svenska regeringen möter kritik över NATO-strategi i ljuset av oro för Trump-presidentskap

Sveriges NATO-medlemskap, säkrat 2022 efter 200 år av neutralitet, står inför förnyad granskning allteftersom oron växer för alliansens tillförlitlighet under USA:s president Donald Trump. Enligt kommentarer i svensk media hävdar kritiker att regeringen undviker svåra diskussioner om säkerhetspolitiken samtidigt som den hävdar att NATO-samarbetet förblir stark.

Kronikören Tomas Ramberg skriver i Dagens Nyheter att 'alla kan se att NATO under Trump inte är den säkra försäkringen våra politiker lovade när Sverige gick med i NATO.' Trots detta fortsätter regeringen att hävda att samarbetet står starkt och att Sverige tryggt kan lita på amerikanskt skydd.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har uppmanat till att 'behålla kallt huvud och förbereda sig för olika scenarier,' medan statsminister Ulf Kristersson har undvikit säkerhetspolitiska diskussioner inför höstens val. Kritiker menar att regeringen verkar 'vilse i Trumps värld' och misslyckas med att utveckla en tydlig politik för hur Sverige och EU bör navigera i det föränderliga transatlantiska förhållandet.

En debattartikel av riskanalytikern Jon Magnusson ifrågasätter om regeringen har insett att den gjort 'ödesdigra misstag' med NATO-medlemskapet och försvarsavtalen med USA. Kommentaren kontrasterar nuvarande svensk politik med det nationella självförtroende som tidigare statsminister Olof Palme visade under kalla kriget.

Medan opinionsundersökningar visar att de flesta svenskar fortfarande stöder 2022 års beslut att gå med i NATO, hävdar kritiker att debatten skulle ha sett annorlunda ut om den skett idag, med Trump som ledare för alliansen.