Trumpadministrationen försöker uppmuntra andra länder att dra ner på globalt humanitärt bistånd och 'främja America First-värderingar' genom att investera i amerikanska företag, enligt flera rapporter. Ett telegram skickat till alla amerikanska ambassader och konsulat anger att 'handel framför bistånd'-initiativet kommer att vara en möjlighet att använda FN-systemet för att 'skapa affärsmöjligheter för amerikanska företag'. Detta tillvägagångssätt speglar långvariga kritiker från president Donald Trump och hans allierade, inklusive Elon Musk, som har hävdat att traditionella biståndsmodeller är genomsyrade av slöseri, bedrägeri och missbruk.
Initiativet bygger på administrationens tidigare nedmontering av USAID (U.S. Agency for International Development), som varit världens största biståndsmyndighet. USAID hade en årlig budget på 25 miljarder dollar och tillhandahöll globalt hälsohjälp, livsmedelsbistånd, utbildningsprogram och katastrofhjälp till utvecklingsländer runt om i världen. President Donald Trump och hans allierade, inklusive Elon Musk, har hävdat att USAID var genomsyrad av slöseri, bedrägeri och missbruk, vilket motiverade dess nedmontering som en del av en bredare kritik av biståndsineffektivitet.
USA planerar att presentera idén om 'handel framför bistånd' på FN i slutet av april, enligt flera källor. Initiativet är tänkt att uppmuntra FN:s medlemsstater att 'genomföra affärsvänliga reformer' i sina biståndsprocesser genom att underlätta samtal mellan regeringar, den privata sektorn och internationella organisationer, står det i direktivet. Förslaget kräver 'fri marknad'-politik för att attrahera utrikeshandel som inkluderar 'begränsad reglering, låg beskattning, flera energikällor, privata äganderätter, kontraktssanctitet och en pålitlig domstolsväsende', med målet att skapa en mer gynnsam miljö för amerikanska affärsintressen globalt.
Utrikesminister Marco Rubio beordrade alla diplomater att utfärda en démarche till alla utländska länder senast måndag som ber dem att stödja det nya 'handel framför bistånd'-initiativet, enligt ett telegram som granskats av The Washington Post. Att underteckna förslaget är inte bindande och skapar inga skyldigheter eller kräver ändringar i nationella lagar, men det representerar ett diplomatiskt tryck för att anpassa internationellt stöd till amerikanska ekonomiska prioriteringar.
Detta amerikanska initiativ kommer mot en bakgrund där västländer, inklusive Tyskland, Sverige, Kanada och Norge, har minskat utrikesbiståndet sedan minst 2022, vilket signalerar en bredare trend av minskande traditionellt bistånd. Förenta nationerna förblir engagerade i att genomföra sin hållbarhetsagenda fram till 2030, som inkluderar att avskaffa fattigdom, uppnå jämställdhet och akut ta itu med klimatförändringar, vilket skapar potentiella spänningar med det amerikanska fokuset på handelsdrivna tillvägagångssätt.
FN varnar mot att privatisera ett globalt biståndssystem som levererar avgörande hjälp till några av världens mest utsatta befolkningar. Det senaste draget ses av FN och andra internationella organisationer som ytterligare övergivande av biståndssystemet i ett ögonblick av växande konflikter runt om i världen, samtidigt som risken för exploatering av vinstdrivande företag ökar, vilket kan underminera humanitära insatser.
Flera viktiga okända faktorer kvarstår om genomförandet och mottagandet av detta initiativ. Det är oklart vilka specifika länder som har kontaktats av amerikanska diplomater med démarchen och hur många som har gått med på att stödja initiativet senast måndagens deadline, vilket lämnar det diplomatiska svaret osäkert.
Ytterligare osäkerheter omger de praktiska konsekvenserna av USAID:s nedmontering och politikens bredare omfattning. Hur nedmonteringen av USAID specifikt har påverkat pågående humanitära biståndsprogram och vilka organisationer som fyller luckan har inte dokumenterats omfattande, och de specifika policyreformerna för att ersätta USAID:s funktioner är fortfarande odefinierade.
De potentiella juridiska eller diplomatiska konsekvenserna för länder som väljer att inte stödja det USA-ledda 'handel framför bistånd'-initiativet på FN är fortfarande odefinierade, även om förslaget i sig inte är bindande, och hela omfattningen av politikens konsekvenser för den globala biståndsarkitekturen är fortfarande under utveckling.
Initiativet representerar en djupgående förändring i den globala biståndsfilosofin som kan omforma hur humanitärt bistånd levereras världen över. Genom att prioritera engagemang från den privata sektorn framför regering-till-regering-bistånd utmanar USA decennier av etablerad utvecklingspraxis, vilket potentiellt kan leda till konflikter med FN:s mål som fokuserar på hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.