Projektet tog cirka tre år från idé till verklighet och slutfördes förra hösten. Alla diken som fanns är nu igenlagda, och vattennivån finns på plats, med vatten som nu stannar kvar i marken där det tidigare rann förbi. Enligt SVT Småland beskrev Jenny Eklöv förvandlingen som otrolig och noterade att marken bakom henne nu är vattenfylld till skillnad från tidigare.
Trots denna framgång har kritik uppstått angående takten i restaureringsarbetet på Öland. Michael Ingard, verksamhetsutvecklare för vattenförvaltning i Mörbylånga kommun, sa att arbetet går för långsamt. Han noterade att det tar för lång tid från första mötet till färdigt resultat, och att fler personer behöver arbeta med detta; i denna takt kommer det att ta flera hundra år att återställa vattnet på Öland.
Det känns helt otroligt att se marken bakom mig vattenfylld nu. Så här såg det inte ut tidigare.
Enligt SVT Småland beskrev Liv Stjärnlöv behovet av ett helhetsperspektiv på vatten på ön istället för att enbart fokusera på nederbörd. Samtidigt pågår ett betydligt större våtmarksrestaureringsprojekt i Svartåmynningens naturreservat utanför Linköping. En våtmark på storleken av cirka 35 fotbollsplaner tar form där, med arbete som innebär att höja vattennivån i de stora, flacka markerna där Sättunabäcken en gång flöt.
Enligt SVT Östergötland beskrev Fia Sundin detta projekt som större än några tidigare på en enda plats. Svartåmynningens naturreservat, strax norr om Linköping, börjar blomstra. De ekologiska fördelarna förväntas vara betydande, särskilt för fågellivet.
Vi kan inte enbart fokusera på nederbörd och hoppas på mycket regn, utan vi behöver ta ett helhetsperspektiv på vattnet på ön.
När marken blir blötare kan våtmarken behålla vatten längre på våren, vilket kommer att skapa bättre förhållanden för fågellivet. Specifikt kommer den hotade rödspoven att dra nytta; de utsätts för mycket högt predationstryck från rovfåglar, kråkor och rävar. Enligt SVT Östergötland förklarade Fia Sundin att den högre vegetationen kommer att göra det lättare för fåglarna att gömma sina ungar och hitta föda.
Nuvarande framsteg vid Svartåmynningen visar att cirka en femtedel av arbetet är slutfört hittills, med projektet som förväntas fortsätta i ytterligare en vecka. Enligt SVT Östergötland bekräftade Fia Sundin att de kanske har slutfört en femtedel nu. De vill bli klara så snart som möjligt och inte störa fåglarna mer än nödvändigt.
Jag vet inte om vi någonsin gjort en så stor yta på bara ett ställe förut.
Framöver planerar Länsstyrelsen i Östergötland fler restaureringar av vattendrag och våtmarker under de kommande åren. Det exakta antalet ytterligare projekt och deras tidsplaner är oklara, liksom specifika åtgärder för att påskynda arbetet på Öland och den totala budgeten som avsatts för dessa initiativ. Hur framgången kommer att mätas över tid har inte specificerats.
Dessa projekt representerar ökande ansträngningar för att hantera vattenförvaltning genom våtmarksrestaurering, även om frågor kvarstår om resurser och långsiktig planering. De kontrasterande erfarenheterna i Öland och Östergötland belyser både framgångar och utmaningar i miljörestaureringsarbetet över hela Sverige.
Specifikt den hotade rödspoven. De är utsatta för ett väldigt högt predationstryck av rovfåglar, kråkor och rävar.
Den högre vegetationen kommer göra det lättare för fåglarna att gömma sina ungar och hitta föda.
Vi har kanske kommit en femtedel nu.